Åskrädd hund.
Diesel har på sistone blivit riktigt, riktigt rädd när det åskar. Han stressar omkring och kan knappt vara stilla för en sekund. Flåsar och hyperventilerar något fruktansvärt, krafsar och klöser och försöker i princip bryta sig in under ens skinn med
våld. Han bara SKA upp i famnen och i princip kväver en i sina försök att komma ännu närmre än vad som är fysiskt möjligt. Försöker jag platsa honom ligger han max tre sekunder och sedan är han uppe igen. Diesel som aldrig annars är i soffan eller
sängen flyger upp som ett skott, ligger vi och sover så springer han över oss så att det gör ont och sitter man framför datorn så hoppar han upp i stolen.
Jag känner mig förtvivlad och desperat och stundvis rent förbannad då han faktiskt gör illas och är riktigt jäkla ouppfostrad som kliver på en, klöser och skallas. Men mest blir jag såklart ledsen för att han blir så otroligt rädd och inte förstår vad
det är som händer. Jag är väl medveten om att i de flesta fall där hunden visar rädsla för ljud så ska man inte ömka dom utan snarare "ignorera", dvs bete sig helt som vanligt som att det inte är några konstigheter alls. Fortsätta se på TV, ha ett
samtal eller vad man då kan tänkas göra. I detta fall är det däremot stört omöjligt då hunden KLIVER på en. Tillrättavisningar fungerar icket utan skapar snarare ännu större stress.
För någon natt sedan fick jag lov att kliva upp med honom och där satt vi i en timma med en majonästub i högsta hugg. Varje gång det mullrade så fick han slicka från tuben, jag tänker att något "gott och roligt" kanske kan få honom att på något sätt förknippa
åskan med något som är trevligt och på så vis kanske komma över lite av sin rädsla. Jag vet inte om jag är rätt ute men han tog iallafall emot majonäsen så jag verkar ha hittat en grej som han inte är helt blockad för.
Imorgon ska det åska enligt väderleksrapporten och då jobbar jag hela dagen. Det känns lite si sådär, vill gärna vara hemma om han freakar ur och fortsätta prova med något smaskigt som distraktion för att se om det kanske kan underlätta för honom i det
långa loppet. Så rädd som han blir så lär det inte gå över på en dag så därför känns det tråkigt att behöva lämna bort honom istället för att fortsätta prova med detta om det nu ändå ska åska.
