celiaoh

Idag fick jag äntligen tummen ur och började försöka få någon ordning på huset. Jag vet ju att jag mår så mycket bättre när det är rent och fräscht runt om mig och att mitt humör faktiskt blir påverkat av att kläder ligger framme, det står disk fulla köksbänken osv. Men så verkligen avskyr jag att städa också, det är ett sånt här evighetsgöra som aldrig blir bättre hur mycket man än gör det, för det kommer åter igen bli smutsigt och så är det bara att göra om hela processen.

 

Men så idag insåg jag vad det är som gör att jag faktiskt avskyr att städa så mycket. - Jag kan inte göra det med måtta! Det räcker liksom inte att disken har åkt i maskinen och att kläderna är i garderoben. Åh nej, jag börjar torka ur varenda låda i köket, torka av dörrar och lister, rensa i kylskåp och torka speglar. Åka med skräp till återvinningen, panta burkar, gå lös med roller på sängar och soffor. Tvätta vartenda plagg som ligger framme, gå igenom papper för att se om det finns något som kan rensas, jycken ska borstas mitt i allt och trappen ska skuras för hand med en trasa och inte med mopp. 

Det tar ju för tusen en evighet, jag blir liksom aldrig färdig när jag i princip gör en jäkla flyttstädning de gånger jag samlat mina krafter för att plocka ihop. Det blir aldrig nog rent eller nog bra och jag hittar hela tiden nya saker som behöver rensas eller städas. Kom på mig själv idag med att tänka att jag nog skulle ha behövt hjälp av både mamma och farmor och Kims släkt och det var då jag insåg vilken enorm överdrift jag går till och vilken jättestor grej jag gör av det hela. Inte konstigt att jag avskyr att städa när jag blåser upp det till såna här nivåer. 

 

Nu ska jag forstätta med min "flyttstädning" och hoppas på att hinna med så mycket som möjligt så dröjer det förhoppningsvis en evighet tills nästa gång jag gör detta igen. Heidå!