celiaoh

Nu börjar bitarna falla på plats här i Stockholm. Kim kom hit i torsdags och med sig hade han Diesel. Lyckan var total (för mig) medan Diesel tyckte det var väldigt mycket viktigare att hinna lukta på så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Prioriteringar... Mitt hjärta blev iallafall komplett med båda mina favoritkillar på plats. ♥

På fredagmorgon ringde larmet då det var dags för oss att... *trumvirvel* ...skriva på kontraktet för vår nya lägenhet! M-A-G-I-S-K-T! Allt gick som en dans och kort därefter lämnade vi mäklarkontoret med nya nycklar i handen. Kim hade med sig ett släp fullastat med möbler och grejer från Piteå så vi åkte raka spåret till lägenheten för att lasta ur grejerna.

 

Det är verkligen en speciell känsla första gången man låser upp dörren till sitt nya hem. Jag trodde verkligen inte att det kunde kännas så bra som det faktiskt gjorde med tanke på att vi ändå bott i hus nu några år och en lägenhet är liksom en.. lägenhet? Vet inte hur jag ska förklara det på ett bättre sätt. Men det kändes verkligen helt fantastiskt när vi klev innanför dörrarna. Kan typ inte förstå hur vi lyckats få tag på en så här fin lägenhet så pass snabbt och hur allt bara löst sig till våran fördel för att göra detta möjligt. Det är nästan för bra för att vara sant!

 

Hela fredagen gick som ni säkert förstår åt till att packa upp flyttkartonger. Vi höll verkligen på non stop fram till kl 22 på kvällen då vi stupade med huvudet före i säng. Helt färdiga i både kropp och knopp, det var knappt så att man orkade vrida sig i sängen för att byta sovposition för att kroppen var så trött.

 

Precis när jag höll på att somna lystes hela sovrummet upp och det small och mullrade som om jag befann mig mitt i en bergssprängning typ. Det sjukaste åskovädret drog in HELT från ingenstans och trots neddragna persienner lyste blixtarna upp hela sovrummet. Där ett tag var jag osäker på om jag var kvar i vårat sovrum eller om jag befann mig på en festival med sinnessjuka strobelights. Blev snabbt varse om att jag var kvar i vårat sovrum då Diesel flög som ett skott upp i sängen och trampade på varenda smärtande kroppsdel med buller och bång. Stackarn är ju så otroligt åskrädd och ovädret var verkligen precis ovanför oss - läste på facebook dagen efter att blixten slagit ned bara någon gata härifrån.  

 

Så då var det bara för mig att linda in mig i täcket och gå ut med honom i vardagsrummet och där satt vi tills ovädret var över. Så här med facit i hand hade jag inte behövt göra det då det visade sig att Kim inte vaknat över huvudtaget. Varken av åskovädret eller av att Diesel trampade på honom, försökte ta sig in under hans täcke och klöste på honom. Kim, som i vanliga fall inte ens kan vända på sig i sömnen utan att vakna lyckas alltså sova igenom det sjukaste ovädret på länge OCH en 27 kilos skräckslagen Diesel som med våld försöker ta sig in under hans skinn. Då är man trött.

När ovädret hade passerat slocknade både jag och Diesel och fick oss äntligen lite välbehövlig sömn inför en lika fullspäckad lördag.

 

Men mer om lördagen senare, skriver jag längre än så här kan jag ju lika gärna trycka en bok.

 

GOD NATT på er!

PS. Bilder på lägenheten kommer när det blivit mer ordning i röran och stället inte är täckt i flyttkartonger och diverse krimskrams som inte har fått sig en egen plats ännu!